Våta historier i Luleskärgård.

Plus naturligtvis fikabröd, mackbröd, juice, ost på tub och mycket mycket mer.All packning skedde på förmiddagen innan vi skulle åka. Som vanligt var bilen full upp till taket med packning. Detta trots att Sofia inte skulle följa med. Efter en del sista minuten inköp och felkörningar kunde vi tillslut hämta nyckeln till stugan på turistbyrån i Luleå. Vi parkerade bilen brevid våran brygga på Granudden i Luleå. Havet låg i det närmaste spegelblankt framför våra ögon. All packning flyttades sedan från bilen till båten och den blev full. Innan vi var klara hade det börjat blåsa upp och vi ringde till Larsgrundet för att kolla. Vinden var drygt 6 m/s. En viss oro spreds sig i båten, skulle det gå? Vi provar löd ordern. Det värsta som kan hända är att vi måste åka tillbaka. Färden över Brändöfjärden gick bra och vi närmade oss trollerisundet. Här har jag alltid litat på markörerna som satts upp och inte på enlingarna som finns. Markören där Ronja gick på grund låg och guppade på havsytan men våran färd igenom gick bra. Vi följde sedan Långön österut och såg dess fantastiska sandstrand ligga inbjudande på styrbord sida men vi skulle vidare. Vi styrde österut ut på Degeröfjärden och vidare mellan Smålsön och Degerön. Smålsön norra del har en inbjudnade strnd som man borde prova någongång. Vi åkte tvärs över Saxskärsfjärden och när vi rundade Brändöskärets udde gick det lite vågor men inget som hindrar riktiga landkrabbor sjöbusar. Lite nogare navigering krävdes in mot bryggorna på Brändöskäret. Många sjöfarare hade redan hunnit dit och det var lite liv på bryggan. Vi tog oss sakta in mot bryggan men glev förbi och siktade mot sandstranden längst in i viken.

Var kunde nu våran stuga Löjan vara?

Brevid stranden där vi gick iland stod Luleåkommuns svartbyggen och alla turister vi frågade trodde att det var en av dessa som vi hyrt men ack nej. Tillslut frågade jag en av de infödda som hänvisade mig till en stor stuga på norra delen av Brändöskär. Och där stod den och väntade på sina gäster. Stugan var den andra stugan på vänsterhand om man räknar från där turbåten går i hamn.Nyckeln passade som handen i hansken och ett metalliskt ljud hördes när cyllindern gick tillbaka och dörren kunde öppnas. Man kom in i ett kombinerad hall och köksdel där både spis och kokplattor gick på gasol. Till höger var matrummet där det också finns en kamin samt en våningssäng med en extra madrass under och en kökssoffa.

Till vänster fanns det ett vardagsrum med soffor och bord. Ingen tv ingen dator vilken lugn tid detta skulle bli. Stugan var verkligen stor och rymmlig inte alls som de stugor man hyr på campingarna på fastlandet. Jag låste stugan och gick med lätta steg tillbaka till båten.

- Hittade du stugan, hojtades det från båten när jag närmade mig.

- Jajamän svarade jag med ett glatt tillrop.